Oväder och höstrusk

Sommarkänslan börjar långsamt försvinna och ersättas av de  första hösttecknen. Regn, rusk och ett och annat åskoväder.

Kvällarna blir dessutom obönhörligen svalare och mörkare och gräset är inte längre lika kraftigt. Dags att börja ge Lotta och Hildur mineraler och lite kraftfoder. Mycket populärt av såväl stomammor som föl…

Det är samtidigt lite lugnare ute. Inga stressade semesterfirare och den intensiva skördetiden börjar nå sitt slut. Men svalorna i stallet är fortfarande kvar.

Och solen kommer snart tillbaka, kanske  lite blekare, men istället smekande varm, mild och skön. Hösten är ganska okey den också!

Grabbarna bus snart stora

Häromdagen var det dags att vaccinera och chipmärka Eldur och Vindur. Vår veterinär Katarina Tegholm kunde göra allting och det var mycket praktiskt!

Båda fölen fick beröm av Katarina för fint uppförande!

Eldur har inte så många karaktäristiska tecken förutom några vita strån i pannan…

…och visst är det en virvel där?

Vindur är lättare att identifiera med sin bläs och blå ögon…

Men vad får han för färg?

Brunsvart bestämde Katarina till slut. Sen var det dags att ta några strån av svansen som DNA-prov.

Det är mycket att hålla reda på och fylla i.

Men allt blev klart och snart kan båda fölen stoltsera med egna fina hästpass!

Träningsdags igen för Kristine

Nu har vi haft träning för Kristine Barner igen. Åtta ekipage på olika nivåer red. Det är alltid lika roligt att träffas och träna och man lär sig också av att titta på.

Nu har även Calle och Christian bestämt sig för att lära sig rida på riktigt. Skessa, som är en fantastisk läromästare fick ställa upp. Först red Calle…

…och sen Christian.

Skessa gör precis vad man ber henne om, varken mer eller mindre. Det gör henne till en perfekt häst att lära sig på. Men det bästa med Skessa är att man som ryttare kan utvecklas med henne – och komma långt i ridkonstens svåra konst, om man vill.

Vi får väl se hur långt Calle och Christian siktar. Nöjda var de i alla fall med Skessa och Skessa med dem.

Uställning och IPO-skydd

I helgen var vi i Degerberga på Österlen för en träff med sydsvenska dobermannklubben. Äntligen fick vi träffa andra dobermann och deras hussar och mattar.

Dobermann är en liten ras och här på Bjärehalvön har vi inte stött på en enda.

Vi ställde ut fina Stoja och hon blev första klass.

Tack Sofia Bruce (bilden ovan) för att du visade henne så flott. Utställning är nog ingenting vi kommer ägna oss åt, men det var kul att pröva.

Vi fick också möjlighet att pröva tävlingsgrenen IPO-skydd för tränaren Ronnie Eng, som vet det mesta som går att veta om denna svåra tävlingsgren.

Tävlingsformen består av tre delar; lydnad, spår och skydd.

I skydd ska hunden ge utlopp för sin medfödda bitinstinkt, men under kontrollerade former. Hunden leker, den är inte aggressiv även om det kan se ut så, fick vi lära oss.

Ronnie visade först på sin egen unghund Eddie (bild nedan).

När hunden behärskar hela momentet ska den bita i en särskild skyddsarm som figuranten bär på ena armen. Men unghunden Eddie har inte kommit riktigt så långt ännu i träningen.

Sedan var det dags för Stoja att prova på skyddsdelen och hon visade sig ha goda anlag.  Stoja är energisk,  intensiv och fokuserad.

Stoja fick träna genom att fånga en trasa och sedan hålla fast den med tänderna längst in i käken.

Hon tyckte att det var hur kul som helst och hon sov gott i flera timmar efteråt. Det här får vi nog pröva igen!

Vi träffade även Pierre och Åsa med valpen Hiro, som är släkt med Stoja. Han kommer också från vår uppfödare Madeleine Dahlgren på Dobvoyage. Fina Hiro fick pris i valpklass på utställningen och även han fick pröva på skydd.

Ronnies sambo Anna-Lotta Bruce passade på att träna sin fem månader gamla valp Fanny. Det gäller att börja tidigt!

Alla hundar på träffen var inte dobermann. Men vissa verkade tro att de var det…

Vindurs pappa Hraunar vann VM!

Magnús Skúlason och hans flotta hingst Hraunar frá Efri-Raudalaek blev världsmästare 2011  i femgång och femgångskombination. Dessutom tog de brons i stilpass! Vilken fantastisk prestation! Stort grattis till er båda!!!

Världsmästerskapen ägde rum i Österrike förra helgen i stenhård konkurrens. Bilden ovan är dock från SM i juli i år, som Magnús och Hraunar också vann.

För oss på Svala Gård är Hraunars framgångar på tävlingsbanorna extra roliga eftersom Lottas hingstföl, Vindur från Svala Gård, har VM-mästaren Hraunar som pappa!

Vindur är snart tre månader och visar redan prov på fina gångarter. Han galopperar och töltar helst. Men han travar och skrittar också förstås. Och hur det blir med den flygande passen får framtiden utvisa. Men han har att brås på den lille mannen…

Här kommer vinterns hö

Nu har vi lyckats få upp 615 nypressade balar hö på logen. Höet köpte vi av vår granne Ingvar Karlsson. Det är en härlig känsla att ha fått hem hästarnas grovfoder inför de karga vintermånaderna.

Men det var mycket slit och släp innan de tre vagnslassen kom på plats. Vi hade omöjligt klarat detta själva, men som tur var fick vi hjälp av ett helt gäng fantastiska grannar och ridkompisar.

Stort tack Tony, My, Malin, Lena, Gisela, Lennie, Thomas, Tobias, Maria och vår egen Christian.

Mellan lassen tog vi stärkande pauser.

Om några veckor är det dags att hämta hem halm. Sedan är vi redo för vintern…

Svala och Else på snabbvisit

Vackra Svala har varit hemma och vilat några dagar. Hon tränas av Olafur (Oli) Magnusson i Fjärås med sikte på ny aveslvisning i september i Romme. Oli lägger ner ett fantastiskt arbete på Svala och hon utvecklas mycket bra.  Nu hoppas vi att det går vägen. Men säker är man ju aldrig…

Medan Svala ändå var hemma gjorde vi en sista check-up på henne inför visningen. Vi  kontrollerade bland annat att hon inte hade någon mask.

Istället för att avmaska alla hästar var tredje månad under betessäsongen skickar vi in träckprov på analys med omgående svar. På så sätt motverkar vi att maskarna blir resistenta mot avmaskningsmedel. Vi hade inte väntat att Svala skulle ha någon mask och det hade hon inte heller.

Vår veterinär Katarina Tegholm kom och kollade Svalas och de andra hästarnas tänder. Svalas tänder behövde raspas litegrann.

Vi har också haft besök av Else från Kungälv. Else bor i Glimminge en bit härifrån några veckor varje sommar. Så fort Else kommer hit till Bjärehalvön dyker hon upp i stallet och hjälper till med allt möjligt.

Else är en fantastisk stalltjej som vi önskar fanns här året runt. Dessutom är hon en riktigt duktig ryttare och i år fick hon pröva Skessa.