Nypotatis och hundträning!

Nu är sättpotatisen i jorden här i Öllöv och de vita fibertäckena förvandlar åkrarna till månlandskap under några veckor. Fibertäckena håller jorden varm och får potatisen att växa snabbare.

Kanske, kanske kan det bli  nypotatis redan till Valborg!!!  Vi odlar inte potatis själva utan det är våra grannar runtomkring som gör det. Det är lika roligt varje år när de sätter igång med vårbruket.

Hos oss är det – förutom hästarna – just nu fokus på vår dobermann Stoja, som hunnit bli två år.  Och vår underbara Sissi, tolv år, är fortfarande pigg och glad. De båda hundarna betyder mycket för varandra – och för oss.

Calle går på flera kurser med Stoja och lydnaden börjar komma riktigt bra.

Dobermann är kända för att utvecklas sent och det får vi nog hålla med om… Men det går åt rätt håll.

Svårt med hovar och skoning

Det är uppenbart att det råder olika uppfattningar om hur man bäst skor en häst.

Tack och lov verkar alla inblandade vara överens om att hovens vinkel måste vara korrekt.

Men sedan går åsikterna isär. Islandshästproffsen vill generellt ha stora hovar och dessutom vill de att framhovarna ska vara större än bakhovarna.  När framhovarna verkas ner mycket  finns risk att hästen blir ömfotad och då blir den kort och trippig i steget.

Ofta lägger isländska hovslagare skon en aning utanför hoven för att hoven ska ha utrymme att växa. Med stora hovar och långa framtår får hästen bättre steg, anser man. Idealet för islandshästar är 8-9 centimeter långa framhovar från kronranden till tån, anser proffsen.

Många svenska hovslagare vill däremot inte ha framhovarna så långa. De menar att långa framhovar sliter på hästens ben. De lägger inte heller gärna skon utanför hoven eftersom hästen då kan trampa av sig skon med bakhovarna. Hoven kan bli skadad och dessutom måste hovslagaren komma tillbaka och lägga på skon igen.

Det här med skoning och hovar är ett besvärligt kapitel och det är svårt att veta vem som har rätt och vad som är bäst.

För tillfället har vi hittat en kompromisslösning.

Svala, som ska tävla och kanske avelsvisas igen, kör vi till en välkänd isländsk hovslagare medan de övriga hästarna har en erkänt bra svensk hovslagare, som kommer  till gården.

Hårdträning på Brösarpsgården

Gundel och Svala fick  möjlighet att delta i Brösarpsgårdens Islandshästakademi, steg 1. Nu är kursen slut efter åtta dagars hårdträning för eliten inom islandshästsporten!!!

På bilden ovan tränar Gundel för Sigurbjörn  Bárðarson eller Diddi, som han kallas. Diddi har legat i världstoppen sedan 1995, har 13 EM- och VM-guld.

Det var så klart fantastiskt inspirerade för oss att få vara med i ett sådant här sammanhang.

Ansvariga för kursen var VM-mästaren i femgång Magnús Skúlason (bilden ovan och nedan) och Josefin Birkebo, som blev tvåa i VM efter Magnús. De är  fantastiska lärare och inspirationskällor, som inte lämnar någonting åt slumpen.

Medan elitryttarna tränade inför nästa VM tränade  Gundel och Svala och några andra ekipage inför tävlingar i de mindre sammanhangen. Vi hade olika mål men ambitionen att bli bättre hade vi gemensamt.

Förutom träning för Magnús och Diddi kom dessutom Baldvin Ari Gudlaugsson ’Baddi’ från Island. Han är specialiserad på avel och avelsvisningar.

Vi fick bland annat rida avelsvisning för honom och underbara Svala gjorde mycket väl ifrån sig. Baddi prövade henne själv och  han tyckte att hon har riktigt bra gångarter, inte minst passen. Tyvärr tog vi inga bilder just då.

Förutom två ridpass så gott som varje dag hade vi även teori. På bilden nedan är det Diddi som går igenom passläggning in i minsta detalj.

Dessutom kom Ulf Kämpeback, som är personlig tränare (PT) och utformade ett program för styrketräning åt oss ryttare.

Det är inte bara hästen som måste vara i form om man vill komma någonstans inom islandshästsporten  …

Vi höll på minst tolv timmar om dagen och stupade sedan i säng.  Nu får Svala välbehövlig vila några dagar och Gundel tid att smälta alla intryck.

Markarbete och ny utbildning

Hildur och Lotta behöver mycket markarbete just nu när de precis är igångsatta efter dräktighet och föl. Och vi försöker hålla igång dem så gott som varje dag. De är är väldigt samarbetsvilliga och tycker det är roligt.

Gundel och Svala går just nu första delen av Islandshästakademin för Magnús Skúlason på Brösarpsgården.

Det är en ny utbildning i tre steg enligt Skúlasonmetoden. Första delen innebär åtta dagars intensivträning av både ryttare och häst från sju på morgonen till tidigast sex på kvällen varje dag!

Duktiga Eldur nyopererad

Det som bara såg ut som ett litet sticksår på Eldurs nedre ögonlocket krävde operation. Lena och Gundel var tvungna att åka till Jägersro Hästklinik i Malmö med honom.

Det var första gången Eldur åkte hästtransport och vi var lite nervösa. Vi lastade mamma Hildur först och det var nog hennes bestämda gnäggande som fick Eldur att våga kliva in.

Resa och operation gick alldeles utmärkt. Nu gäller tio dagars boxvila med bara en liten raststund varje dag tillsammans med Gloria.

Eldur har funnti sig förvånansvärt snabbt tillrätta med de nya omständigheterna. Efter bara något dygn har han anpassat sig till såväl box som stallmiljö.

Men tänk vilka konsekvenser det kan bli av ett litet sticksår! Samtidigt var det så klart tur i oturen att det var ögonlocket och inte ögat som skadades!

För att pigga upp oss efter denna pärs prövade vi att löshoppa ridhästarna. Hästarna tyckte det var hur kul som helst, men det var nog bara Lotta som hade löshoppat förut.

De andra behöver lite mer träning innan det blir några bilder på dem…