Äntligen lite bra ridväder!
Hösten har varit ovanligt blåsig, regnig och kall. Och så här mitt i november är det snart dags att ta fram broddar och snösulor. Därför känns det som en skänk från ovan att plötsligt få några milda, grådisiga och alldeles vindstilla dagar!
Som om det vore i början av oktober!
Fast då i början av oktober blev det plötsligt vinterväder och vi fick några soliga frostdagar mellan allt regnande!
Ur led är tiden!
Bäst att förbereda för en lång vinter. De sista löven är hopkrattade och bortforslade.
Hösilaget är på plats.
Och för säkerhets skull har vi köpt en snöslunga…
Välkommen Spordur och Ulrika!
Nu har Spordur flyttat in på Svala Gård. Hans ägare heter Ulrika Kling och Spordur är hennes första islandshäst. Ulrika är väldigt ambitiös med sin häst och hon rider Spordur fem dagar i veckan både ute och på ridbanan. De rider också regelbundet för olika tränare och utvecklas fint tillsammans.
Spordur är gårdens enda valack. Därför är han mycket populär bland våra ston. Än så länge får Spordur gå ensam, men det är möjligt att han kan gå tillsammans med några av stona lite senare i vinter. Under brunstperioden vill vi däremot inte gärna blanda ston och valacker.
Spordur har en boxplats hos oss och står inne på nätterna. Tidigare gick han ute året om i lösdrift, men blev lätt överviktig. Med stallplats kan Ulrika bättre hålla koll på mat och vikt.
Stallivet är en stor omställning för Spordur men han verkar redan finna sig väl tillrätta. Vi hoppas att Spordur och hans matte kommer att trivas på Svala Gård.
Klippa eller inte klippa…
Det är svårt det här med klippning och islandshästar. I år har vi valt att klippa Lotta, som blev väldigt energifattig och svettig när vi red henne med full vinterpäls.
Svala däremot får behålla sin vinterpäls trots att vi rider henne fem dagar i veckan. Hon blir visserligen också snabbt svettig men är lika pigg som vanligt.
Däremot lägger vi täcken både på Lotta och Svala när det blåser och är kallt ute och alltid efter ridning. Lotta för att hon blir kall när hon är klippt och Svala för att hon blir svettig men också för att hennes vinterpäls inte ska växa ut ännu mer.
Vi vet inte vad som är bäst, men pälsen på oklippta Svala blir i alla fall snyggast till våren.
Svala hemma igen
(foto: Emma Larsson)
Nu är Svala äntligen hemma igen efter en månad vidare träning för Josefin Birkebro på Brösarpsgården //http:www.brosarpsgarden.se// .
Det har gått väldigt bra och Svala har blivit ännu säkrare i tölt, särskilt ökad tölt. Även lydnaden har förbättrats. Josefin har också lagt Svala i pass några gånger.
Även Gundel fick pröva på pass, men det gick inte särskilt bra. De lyckades med en läggning, men efter cirka tjugo meter gick Svala över i galopp. Det är mycket teknik att rida i pass.
Man ska fatta galopp från tölt, galopperna några steg, göra en halvhalt, sätta hästen i tillfällig obalans genom att böja hästen något inåt. Samtidigt ska ryttaren spänna kroppen och lägga vikten något åt andra hållet för att sen snabbt räta upp hästen igen. När hästen väl börjar gå i pass ska den hållas rak. Allt måste gå väldigt fort och tempot är högt. Ganska mycket att hålla reda på för en stackars passnybörjare…
Det är nog bättre att träna på en gammal läromästare eller också lägger vi passen på hyllan. Det är en hel del gångarter att hålla reda på ändå…
Fin tävlingsdebut för Linda
Linda gjorde sin tävlingsdebut i tölt i helgen på Gandurs klubbmästerskap i Helsingborg. De slutade på 4,10 och en femtondeplats (av 23). Det var ett bra resultat för en debutant, tycker vi! Första varvet gick alldeles utmärkt och de höll takten fint och det såg snyggt och prydligt ut.
I andra varvet hände något på ena kortsidan som gjorde att Lotta rollade. Linda korrigerade och de hittade tölten igen. Men rollning ger ju tyvärr avdrag…
Vad fort det gick, tyckte Linda efteråt och ångrade nog att hon inte ställde upp i fyrgång också. Men det får bli nästa år. Nu är tävlingssäsongen över. Men vi kommer igen till våren.
Linda och Lotta hade tur med vädret för när de var inne på banan var det uppehåll. Men tyvärr regnade det mycket under de båda tävlingsdagarna. Ändå fungerade tävlingarna mycket bra på den nya ovalbanan i Helsingborg och allt var väl organiserat. Ett stort tack till arrangörerna!
Höstrusk och stallmys
Nu är alla hästarna installade och höstrutinerna är på plats. Det är ganska skönt och enklare än på sommaren då vi ständigt för en kamp mot för mycket gräsätande…
Nu växer inte gräset så mycket och det finns lagom med gräs för hästarna i hagarna, mest som sysselsättning. I stallet pysslar och mockar vi och lägger in hö i lagom mängd.
Ordning och reda med andra ord.
Hästarna älskar att komma in och mumsa på sitt hö.
Och sen vila på maten och lyssna på höstrusket utanför.
Det är rogivande att pyssla i stallet. Och lite motion ger det också. Efteråt tar vi en fikapaus i den varma sadelkammaren.
Inte dumt alls.
Men Svalas box gapar tom. Hon är kvar på Brösarpsgården för vidare träning. Om en vecka hämtar vi hem henne och då blir stallet fullt igen.
Alla hästarna är fortfarande igång, även de dräktiga stona Hildur och Skessa. Vi ställer av dem först fram emot jul. Skessa ska föla redan i början av april och Hildur i maj.
med flyttfåglarna söderut
Nu är hösten här på allvar. Inatt regnade det oavbrutet och någon sommarvärme har vi inte längre. Under veckan som gick blåste det också rejält. Men vi trär på regnbyxorna över ridbyxorna och rider ut ändå. Helt okey så länge regnet inte piskar mot ansiktet.
De cirka fyrtio svalorna har lämnat stallet och flugit söderut och stararna har samlats och förbereder sig på sin långa färd till värmen. Själva ger vi oss också iväg åt sydväst, närmare bestämt till London för en vecka.
Det har krävt sina förberedelser att lämna gård med hundar, katt och hästar. Men vi har tack och lov fantastisk god hjälp av stalltjejerna Gisela, Lena, Linda och Maria som avlöser varandra med in- och utsläpp, mockning, ridning och vattenförsörjning.
Utan Calles bror Gustaf klarar vi oss inte heller. Han bor på gården och tar hand om hundarna. Till helgen kommer Christian, Anna, Philip och lilla Matilda och tar över.
Stort tack alla!
Vi tar ett uppehåll med blogginlägg tills vi är hemma igen 3 oktober
Ny bra kurs på Brösarpsgården!
Linda och Lotta samt Gundel och Svala var på 3-dagarskurs i helgen i hållbar träning för Magnús Skúlason på Brösarpsgården. I kursen ingick att Magnús provade våra hästar. På bilden ovan rider han Svala.
Kursen var mycket givande och lärorik. Vi fick tips om hur vi ska hålla igång våra hästar över året men också hur vi ska lägga upp själva träningspassen.
Varierad men målmedveten träning och inte särskilt mycket vila. Tre – fyra veckors vila på hösten och några veckor över jul räcker, tycker Magnús.
Och inte för mycket gräs, hö eller kraftfoder. Islandshästar i Sverige är ofta alldeles för tjocka, vilket vi är väl medvetna om. Men det är verkligen en konst att hålla islandshästar i lagom hull under sommarhalvåret. I alla fall här i bördiga Skåne.
Svala fick i alla fall godkänt, men Lotta är för tjock även om hon inte var värst bland hästarna på kursen. Så nu blir det fortsatt bantningskur för henne.
Bäst av allt var ridpassen och som vanligt utvecklas både hästar och ryttare mycket under kursdagarna. På bilden nedan ser vi Linda och Lotta i fin tölt under deras sista träningspass för Magnús.
Svala fortsätter att utvecklas mycket bra och hon skötte sig fantastiskt väl på kursen. Svala är nu kvar på Brösarpsgården några veckor för vidare träning, särskilt pass.
Men Lotta fick följa med hem igen. Både hon och vi ryttare har pustat ut några dagar från träning. Vi behövde smälta helgens intryck. Men i morgon tar vi nya tag.
Lyckad lastträning
Med änglars tålamod har Maria, Lena och Linda tränat unghästarna Eldur och Vindur att gå in i hästtransporten. Det var Marias idé att träna lite varje dag under flera veckors tid så att hästarna långsamt men säkert skulle känna sig trygga med transporten. I början vägrade de ens gå upp på rampen.
Men med hjälp av lite kraftfoder som Lena och Linda lockade med inne i släpet och med Maria lugn och trygg bakom klev de snart upp. Sen var det stopp och så höll det på några dagar innan nyfikenheten tog överhanden och hästarna plötsligt bestämde sig för att gå in.
Först var de lite misstänksamma och ryggade ut igen men snart vågade de gå ända in.
Efter ytterligare någon veckas träning var det dags för själva examensdagen.
Då skulle hästarnas ut på sin första åktur.
Allt gick bra och nu går de frivilligt in hur lätt som helst. Vi tackar Maria som tog initiativet till denna lyckade men tålamodsprövande lastträning.
Det här ska vi göra om med nästa kull unghästar!
