Inspirerande spårkurs
I helgen var vi på spårkurs hos Stojas uppfödare Madelene (Madde) Dahlgren utanför Nykvarn,( http://www.dobvoyage.se// ). Fem förväntansfulla Dobermann deltog tillsammans med sina mattar och hussar.
Madde är en mycket noggrann och pedagogisk tränare och vi fick många värdefulla tips och råd med oss hem. Allt från hur man håller i hunden till motivation och belöning.
Vi fick också titta på när Fejjan spårade. Han är en av Maddes egna och vältränade dobermann. Fejjan älskar att spåra och det var roligt att se hur momentet ska gå till när hunden kan sin sak. (more…)
Många höstprojekt
Nu röjer vi undan buskarna och schaktar bort jorden från en av hagarna och lägger grus istället. Vi behöver grushagar till träningshästarna så de inte blir för tjocka under sommarmånaderna. Gräset i våra hagar är alldeles för kraftigt för isisimagar!
Vi bygger också en ny sadelkammare närmare stallet och får äntligen varmt och kallt vatten året om.
En spolspilta blir det också.
Men just nu är allt i en enda röra och det är svårt att förstå att det någonsin kommer bli klart. Hästarna tar dock det hela med ro.
Nytt bete för stomammor och föl
Nu har vi äntligen gått ner med stomammorna, grabbarna Bus och Gloria till den kuperade hagen med gammal vall nära havet.
Betet var slut här hemma, men på grund av Hildurs envisa sår på ena spenan har vi inte vågat släppa ner dem. Vi behövde ha Hildur inne på dagarna så att flugorna inte skulle komma åt såret. Nu har äntligen flugorna försvunnit och såret läkt.
Gissa att gänget tyckte det var härligt.
Fast Hildur och Lotta tröttnade snart, gräset hägrade. Eldur, Gloria och Vindur tog däremot några extra glädjerundor.
Till slut var det dags att äta lite även för dem.
Den här hagen är inte bara kuperad, den har också många naturliga läplatser så att hästarna kan komma undan det värsta regnet och stormbyarna. Har vi tur kan de gå härnere ett bra tag.
Tack Gisela och Lena för hjälpen!
Svala äntligen hemma igen
Vår underbara Svala gjorde mycket väl ifrån sig med Reynir Adalsteinsson i sadeln vid avelsbedömningen i Romme i helgen. Nu är hon äntligen hemma igen och ska få en välförtjänt vila tillsammans med sin Skessa.
Svala blev näst högst bedömda sto i sin åldersgrupp (6-åringar). 8,0 tölt, 8,0, trav, 7,5 pass, spirit 8.0 Ext: 7,89 Rid: 7,76, trots att hennes boots lossnade under själva visningen! Totalt fick Svala 7,81!
Svala infriade våra förväntningar och vi tackar Reynir för en fin visning och Oli (Olafur Magnusson) för all omsorg och träningsarbete som han lagt ner på Svala under sommaren.
Tack också Marie Lundin-Hellberg på Ekasgården för fin omvårdnad av Svala de sista två veckorna medan Reynir tränade henne.
Vi vill också passa på att tacka Anna Karlsson som varit med på träningsresan med Svala och visade henne åt oss i våras. Då fick Svala en fin exteriörbedömning (7.89 med 9,0 för rygg och kors), men ridbedömningen gick inte bra den gången.
Exteriörbedömningen gjorde vi inte om nu, utan vi behöll den tidigare från i våras.
Gundel, Lena och Gisela var på plats i Romme. Vi tittade på så gott som alla de 74 hästar som deltog i visningen.
Många av hästarna uppnådde inte godkänt resultat 7,5, men det fanns också hästar, särskilt de lite äldre, som fick poäng långt över 8.0. (more…)
Lyckad bedömning i Romme
Vår underbara Svala från Wreta gjorde mycket väl ifrån sig med Reynir Adalsteinsson i sadeln vid avelsbedömningen i Romme i helgen.
Svala blev näst högst bedömda sto i sin åldersgrupp (6-åringar). 8,0 tölt, 8,0, trav, 7,5 pass, spirit 8.0 Ext: 7,89 Rid: 7,76 Totalt 7,81!
Oväder och höstrusk
Sommarkänslan börjar långsamt försvinna och ersättas av de första hösttecknen. Regn, rusk och ett och annat åskoväder.
Kvällarna blir dessutom obönhörligen svalare och mörkare och gräset är inte längre lika kraftigt. Dags att börja ge Lotta och Hildur mineraler och lite kraftfoder. Mycket populärt av såväl stomammor som föl…
Det är samtidigt lite lugnare ute. Inga stressade semesterfirare och den intensiva skördetiden börjar nå sitt slut. Men svalorna i stallet är fortfarande kvar.
Och solen kommer snart tillbaka, kanske lite blekare, men istället smekande varm, mild och skön. Hösten är ganska okey den också!
Grabbarna bus snart stora
Häromdagen var det dags att vaccinera och chipmärka Eldur och Vindur. Vår veterinär Katarina Tegholm kunde göra allting och det var mycket praktiskt!
Båda fölen fick beröm av Katarina för fint uppförande!
Eldur har inte så många karaktäristiska tecken förutom några vita strån i pannan…
…och visst är det en virvel där?
Vindur är lättare att identifiera med sin bläs och blå ögon…
Men vad får han för färg?
Brunsvart bestämde Katarina till slut. Sen var det dags att ta några strån av svansen som DNA-prov.
Det är mycket att hålla reda på och fylla i.
Men allt blev klart och snart kan båda fölen stoltsera med egna fina hästpass!
Träningsdags igen för Kristine
Nu har vi haft träning för Kristine Barner igen. Åtta ekipage på olika nivåer red. Det är alltid lika roligt att träffas och träna och man lär sig också av att titta på.
Nu har även Calle och Christian bestämt sig för att lära sig rida på riktigt. Skessa, som är en fantastisk läromästare fick ställa upp. Först red Calle…
…och sen Christian.
Skessa gör precis vad man ber henne om, varken mer eller mindre. Det gör henne till en perfekt häst att lära sig på. Men det bästa med Skessa är att man som ryttare kan utvecklas med henne – och komma långt i ridkonstens svåra konst, om man vill.
Vi får väl se hur långt Calle och Christian siktar. Nöjda var de i alla fall med Skessa och Skessa med dem.
Uställning och IPO-skydd
I helgen var vi i Degerberga på Österlen för en träff med sydsvenska dobermannklubben. Äntligen fick vi träffa andra dobermann och deras hussar och mattar.
Dobermann är en liten ras och här på Bjärehalvön har vi inte stött på en enda.
Vi ställde ut fina Stoja och hon blev första klass.
Tack Sofia Bruce (bilden ovan) för att du visade henne så flott. Utställning är nog ingenting vi kommer ägna oss åt, men det var kul att pröva.
Vi fick också möjlighet att pröva tävlingsgrenen IPO-skydd för tränaren Ronnie Eng, som vet det mesta som går att veta om denna svåra tävlingsgren.
Tävlingsformen består av tre delar; lydnad, spår och skydd.
I skydd ska hunden ge utlopp för sin medfödda bitinstinkt, men under kontrollerade former. Hunden leker, den är inte aggressiv även om det kan se ut så, fick vi lära oss.
Ronnie visade först på sin egen unghund Eddie (bild nedan).
När hunden behärskar hela momentet ska den bita i en särskild skyddsarm som figuranten bär på ena armen. Men unghunden Eddie har inte kommit riktigt så långt ännu i träningen.
Sedan var det dags för Stoja att prova på skyddsdelen och hon visade sig ha goda anlag. Stoja är energisk, intensiv och fokuserad.
Stoja fick träna genom att fånga en trasa och sedan hålla fast den med tänderna längst in i käken.
Hon tyckte att det var hur kul som helst och hon sov gott i flera timmar efteråt. Det här får vi nog pröva igen!
Vi träffade även Pierre och Åsa med valpen Hiro, som är släkt med Stoja. Han kommer också från vår uppfödare Madeleine Dahlgren på Dobvoyage. Fina Hiro fick pris i valpklass på utställningen och även han fick pröva på skydd.
Ronnies sambo Anna-Lotta Bruce passade på att träna sin fem månader gamla valp Fanny. Det gäller att börja tidigt!
Alla hundar på träffen var inte dobermann. Men vissa verkade tro att de var det…
Vindurs pappa Hraunar vann VM!
Magnús Skúlason och hans flotta hingst Hraunar frá Efri-Raudalaek blev världsmästare 2011 i femgång och femgångskombination. Dessutom tog de brons i stilpass! Vilken fantastisk prestation! Stort grattis till er båda!!!
Världsmästerskapen ägde rum i Österrike förra helgen i stenhård konkurrens. Bilden ovan är dock från SM i juli i år, som Magnús och Hraunar också vann.
För oss på Svala Gård är Hraunars framgångar på tävlingsbanorna extra roliga eftersom Lottas hingstföl, Vindur från Svala Gård, har VM-mästaren Hraunar som pappa!
Vindur är snart tre månader och visar redan prov på fina gångarter. Han galopperar och töltar helst. Men han travar och skrittar också förstås. Och hur det blir med den flygande passen får framtiden utvisa. Men han har att brås på den lille mannen…
