Lena blir Eldurs nya matte

Redan första dagen Lena kom till oss med sin isisvalack Lagsi föll hon för Hildurs föl Eldur. Lena såg hans flotta trav och galopp och hans ädla och fina exteriör.

Sedan dess har Lena och Eldur successivt bekantat sig med varandra. Och Lena har varit med och tämjt Eldur så att han nu lyfter på hovarna och kan ledas i grimma. Hon har också sett honom tölta några steg.

Därför var det extra roligt när Lena frågade om hon fick köpa Eldur. När Eldur är fem år är Lenas nuvarande ridhäst Lagsi sjutton. Därför passar Eldur perfekt som Lenas nästa ridhäst.

Vi sade förstås ja och så fick Eldur en ny matte, även om själva ägarbytet formellt inte sker förrän Eldur slutat dia.

Till vår stora glädje stannar Eldur dessutom kvar här på Svala Gård och kan fortsätta att busa tillsammans med kompisarna Vindur och Gloria.

Surdegsbröd och ylleplädar

Nu går det äntligen att köpa surdegsbröd på Bjärehalvön. Det är något vi saknat. I väntan på att detta skulle hända har vi bakat egna surdegsbröd med en flera år gamma surdeg som vi vårdat ömt.

Men så en dag upptäckte vi Kochs surdegsbröd från Klippan, som plötsligt gick att köpa i den ena matvarubutiken efter den andra. Vår egen surdeg åkte (äntligen) i soporna och nu njuter vi av olika sorters bageribakat knaprigt surdegsbröd istället.

Häromdagen gjorde vi ett besök i det trevliga bageriet och konditoriet i Klippan.

Klippan ligger några mil sydost om Bjärehalvön och är ett riktigt roligt resmål en regnig sommardag. Där finns en över hundra år gammal yllefabrik med bland annat vackra plädar i ull och bomull för stora och små.

Klippan ligger dessutom nära Söderåsen med sina många vandringsleder i bokskogen. Vi får nog lasta hästarna och åka dit och rida en dag!

Behaglig boxvila

Hildur har fått ett sår på sin ena spena och det läker inte. Det beror dels på att henns föl Eldur diar, dels på alla flugor som sitter på såret och gör så att det blir ännu större.

Därför måste vi ta in Hildur och Eldur varje dag så att flugorna inte kommer åt. Vi trodde att Hildur skulle protestera men faktum är att hon följer mer än gärna med in till sin box. Där kopplar hon och fölet av.

Sen får de komma ut på kvällen, när flugor och andra insekter inte är så aktiva. Men det blir ju lite mer jobb för oss än vi hade tänkt.

Skessa och inackoderingen Lagsi är också inne på dagarna, men av andra skäl. De blir för tjocka om de går ute dygnet runt.

Båda gnäggar uppfordrande när vi kommer med grimmorna. De gillar inte heller bromsar och flugor och har bråttom in till sina svala och insektsfria boxar. Väl inne är det dags för några timmars siesta. 

Välkommen Gloria

Nu har Malins nyförvärv Gloria från Brösarpsgården också kommit till Svala Gård. Hon är bara ett år och går tillsammans med Lotta&Hildur och fölen. De första dagarna skyddade Lotta&Hildur sina föl och lät dem inte gå fram till Gloria.

Både Hildur och Lotta jagade bort Gloria och gav henne ett och annat bett. Men Gloria var klok och höll sig undan.

Redan efter fyra dagar lugnade stomammorna ner sig. Nu har det gått två veckor och Gloria är accepterad som en i flocken.

Och hon har fått nya festliga polare.

Maria föltämjaren…

Hovslagaren kommer snart och ska verka hovarna på de små fölen och det är hög tid att lära dem ha grimma på sig och stå stilla, ledas och ja, bli hanterade.

Hmmm…Lättare sagt än gjort.  Inte en chans att få fatt på dem, inte ens i boxen tätt intill sina mammor. Det är inte heller ofarligt, fölen både sparkar och stegrar sig.

Vi fick tillkalla expertis… underbara trygga Maria med stor fölvana. Och nu hände det grejer. Grimmorna kom på innan vi hann få upp kameran.

Sen var det dags för grimskaft och ledträning.

Vindur ville inte…men skam den som ger sig…

Hjälp, mamma, var är du…?

Där är mamma…

Så där ja!

Duktigt, grabben, det var väl inte så farligt?

Träningen fortsätter varje dag nu ett tag. Men vi vill inte ha fölen alltför tama och de ska fortsätta att ha respekt för människan. Det är en balansgång.

Tack Maria!

Sommarplåga

Bromsarna är tidiga i år – de är ettrigare än vanligt och finns plötsligt massvis runt Svala Gård. Dessa blodtörstande monster brukar anlända först i augusti och stanna  2-3 veckor – precis vad vi och hästarna brukar stå ut med!

Men i år är det nya tider… …och nya åtgärder.

De mest känsliga (och överviktiga) hästarna står i stallet på dagarna. Lotta och Vindur skyddar sig i lösdriften.

Mist har fått  en huva på sig och både hon och  lilla Gloria är insmorda med antibromsmedel.

Men vi är ändå lyckligt lottade här på Svala Gård eftersom vi är så gott som helt befriade från myggor och knott. Här fläktar och blåser för mycket för deras smak.

Dessvärre har de otäcka styngflugorna inget emot blåst. Men de kommer å andra sidan först i augusti…

Bra gjort Gisela och Skessa

Igår tävlade Gisela och Skessa för första gången sedan Skessas skada och långa konvalescens. Vi ville testa Skessas dagsform och se ungefär var vi ligger tävlingsmässigt.

Det var Giselas andra islandshästtävling någonsin. Skessa däremot är en tävlingsveteran, men det var långt innan skadan.

Gisela och Skessa tävlade i lättklass i tölt och fyrgång. I fyrgång rider 2-3 ekipage samtidigt på en ovalbana i tölt, trav, skritt och galopp efter speakerns kommando . Gångarterna ska vara väl separerade och taktrena.

Varje ekipage bedöms individuellt av tre oberoende domare efter poäng (0-10). Töltklassen fungerar likadant, men då är det bara tölt som visas. Tölten ska framför allt vara taktren i ett jämnt tempo.

I töltgrenen kom Gisela och Skessaprinsessa sexa, snäppet under finalplats. Och i fyrgången blev det en nionde plats (4,83) av tjugo deltagare.

En mycket bra prestation som ger mersmak, tycker vi.

Tävlingen ägde rum på Hesthaga Gård i Ekeby ungefär en timmes resa söderut från Svala Gård.  Det var en väl arrangerad tävling, trots regn och rusk de första morgontimmarna.

Nu är det bara att fortsätta träna. Skessa behöver fortfarande mer styrka. Men hon är absolut på gång. Hon har mycket mer att ge, det vet vi.

Stort grattis Skessa och Gisela!

Nu tränar vi för fullt

Igår hade vi träning igen på Svala Gård. Denna gång för Kristine Barner på /http:/www.kullabergsislandshastar.com/

Sju ekipage på olika nivåer red enskilt för Kristine så det var full fart på ridbanan i många timmar.  De som inte red fikade och pratade gångarter och försökte snappa upp ett och annat knep i den svåra islandshästkonsten.

För Gisela och Skessa var  träningspasset extra viktigt. Kristine hjälpte Gisela att finslipa formen inför lördagens tävling i tölt och fyrgång på Hesthaga Gård i Ekeby.

Skessa börjar hitta formen – och det är särskilt roligt med tanke på att hon varit skadad och konvalescent i över ett halvår.

Calle och vår son Christian lyssnade extra noga när Gisela och Skessa tränade. De har nämligen avancerade planer på att tränga in i den svåra ridkonsten tillsammans med just Skessa.

Våra nya inackorderingar var så klart på plats.  Först tränade Malin på sin Mist medan Lasse och Vincent tittade på.

Sedan var det  Lenas och Lagsis tur.

Även Stoja fick vara med.  Christian tyckte hon behövde miljöträna lite bland alla hästar. Och det gick bra eller i alla fall ganska bra…

Några av ekipagen kom med hästtransport från åsen, till exempel Marie och Saukur.

Kristine gav tips och råd med obruten energi i fem timmar och vi är verkligen glada att hon kom och lovar att komma igen.

Den enda häst vi saknade var vår egen underbara Svala. Hon är kvar hos Olafur Magnusson för fortsatt träning med sikte på avelsvisning i september.